Börja med att samla in fakta.
Be äldre släktingar berätta vad de vet om släkten.
Det kanske finns sparade dödsannonser, familjebiblar, födelsedagsalbum, fotoalbum, bouppteckningar, lagfarter m.m.
Allt detta tillsammans, kan vara en bra inkörsport till din släktforskning.

Gå gärna en kurs i släktforskning så du lär dig grunderna.

En bild från Mormors 60 årsdag 1926 med mormor och hennes mor i mitten. Mamma knästående snett framför.Tyvärr frågade jag aldrig mor vilka som är med på bilden. Kan väl placera hälften som jag känner igen från andra foton.

Hur går man då vidare med dessa uppgifter?

Numera finns det många hjälpmedel, både på nätet och databaser på CD-skivor.

Din lokala släktforskarförening hjälper dig gärna igång. Antingen med kurser eller träffar i föreningens forskarrum. Där brukar det finnas tillgång till dator med alla hjälpmedel inlagda.

Att forska bakåt i tiden är inte så svårt, om personen man börjar med en person som är född 1945 och tidigare.
Svårigheterna ligger mest i att kunna läsa prästernas handstil, som kan variera väldigt mycket.
De lägre samhällsklasserna flyttade ofta och detta kan ställa till det ibland.
Sedan har vi problemet med fader okänd, 10-15% av alla födda barn har ingen far inskriven i kyrkböckerna. Så statistiskt sett kommer du att få 1-2 okända fäder bland dina anor.

Att forska på 1900-talet kan också ställa till problem. Det finns en 70 års sekretessgräns för att publicera kyrkböcker. Därför finns det inte så mycket som är lättillgängligt.

Guider för att komma igång med stäktforskning.

Att börja släktforska

Arkiv på nätet

Forskning på 1900-talet

Lätt instruktion för att forska i kyrkböcker Arkiv Digital

Varför hittar jag inte Anders Andersson i födelseboken