Kurs i Släktforskning.
Kursen är byggd på powerpiontbilder som används i mina kurser 2007-2018.


Vi har aldrig haft någon kurslitteratur utan haft ett tema för varje träff. Först har vi lärt ut hantverket, alltså hur man hanterar programmen.

Hur använder man Riksarkivet?

Hur använder man Arkiv Digital?

Den överlägset bästa kursboken är Släktforska steg för steg. Den börjar först på 1820-talet. Vi ville börja i nutid och gå bakåt,
Därför tog jag en av våra elever och forskade några generationer bakåt, som jag skrev ut det som kurslittertur. Viktigt när man forskar är att man lär sig hur man växlar mellan födelsebok och Husförhörslängd.

Att läsa gammal stil kan vara svårt, efter 1800 brukar det inte vara några problem, man lär sig efterhand. Däremot 1700-tals skrift kan vara svår att tyda. Det finns kurser på nätet sök på nätet så hittar du.

Vi har använt dessa powepointbider vid våra teman.

Lär dig mer om Bouppteckningar,
Lär dig mer om Emigranter
Lär dig mer om Kartor
Lär dig mer om Släktforskarprogram
Lär dig mer om Soldater
Lär dig mer om DNA.
Lär dig mer om Fader okänd


Karl Bergstrand september 2020

   

 
En härlig bild av familjen Bergstrand, Borrrbäck, Hjo troligtvis 1903 när mamma Emma fyller 50 år.

En sådan bild kan bli utgångspunkt för min släktforskning. Hur man får reda på, anorna bakåt och ättlingarna framåt.

 


 


 

 

De stora släktforskarbolagen Ancestry och My Heritage satsar stora pengar på TV-reklam.

Så enkelt, som de gör gällande är det inte.

Skall de generera ditt släktträd så får du vara beredd på att det blir många fel. Man måste alltid kolla alla uppgifter mot kyrkböckerna.

Det kanske går lika fort att släktforska från grunden.

 


 

 



 

 

Har du äldre släktingar så prata med dem innan det är försent.

Ta dock muntliga uppgifter med en stor "nypa salt".

Kolla alltid mot källorna innan ni skriver ner något.

Mor klippte ut dödsannonser som hon sparade i en byrålåda. Fast de hade hon städat bort innan hon dog.

En tidning med farfars dödsruna var sparad.

 


 

 
 
Dödsannonser efter makarna Vernborg som var sparade.

Jag hjälpte en av våra elever på vår första kurs med hans släktträd han hade dessa annonser.

Farfars dödsruna i Hjo Tidning.

 

 


 

Det kan finnas sparade fotoalbum i släkten.

Foto på dina släktingar ger liv åt släktforskningen.

Jag har farmors och min mosters album.

Mamma skrev på namn på alla hon kände igen medan hon levde. Flera år innan jag började forska.

Det är enkelt att med sin mobilkamera fota av släktingars album om man besöker en äldre släkting.

 

 
Ett uppslag ur farmors almbum.

Överst till höger är farmors syster Anna och hennes tre barn Karl, Anton och Betty.

Mannen mitten i nedre raden har alla våra släktdrag. Kan vara farmors broder?

 

 
Jag har två födelsdagsalbum. Ett efter min faster och ett efter min moster.

Dessa är fyllda med födelsedatum på släkt och vänner.

 

 
Ett uppslag ur min fasters födelsedagsalbum.

 

 
Bouppteckningar är andra papper som kan vara sparade.

Numera finns alla bouppteckningar till 1960 fotograferade av Arkiv Digital.

Näst kyrkböcker är bouppteckningar de mest värdfulla källorna.

länk till ett kapitel om bouppteckningar

 

 
Tema Bouppteckningar

I bouppteckningen är det inledningen på första sidan som är mest intressant.

"År 1867 den 11 Feburari förättades denna bouppteckning i Anderstorp efter enkmannen Johannes Andersson, som avled den 2 i denna månad och sig efterlemnat sex myndige barn, sönerna Anders Gustaf, Johan och Carl samt döttrarna Maria Stina, Kajsa Lisa och Anna Gustafva den förstnämda gift med Gustaf Olofsson i Tobäcken.

Boet uppgafs av son Johan och Sven Olofsson i Tibro, bestod av följande:"

 

 
Det kan finnas släktutredningar som redan är gjorda.

Postmästaren i Trollhättan, Brynolf Svensson, ägnade många år åt att reda ut släkten Krum från Kyrkefalla.

Han åkte runt till olika arkiv och även besökte släktingar för att få senare uppgifter.

Han besökte far och mor 1962 och upptäckte då att de båda härstammade från Krumsläkten. Båda fanns med i hans pärmar.

 

 
Ute på nätet finns det fler olika databaser.

På ditt bibilotek finns det nog en släktforskar dator som det mesta som är inlagt i.

Att ha tillgång till Sveriges Dödbok 1860-2017 är ett måste.

Uppgifterna i denna är en naturlig utgångspunkt i din forskning.

 

 
Det finns ett otal nyttiga databaser.

Sveriges befolkning 1880, 1890, 1900, 1910 och 1930 som ej komplett. Dessa finns på riksarkivets hemsida och är gratis. Finns även att köpa som CD skivor.

Sveriges befolkning 1940, 1950, 1960, 1975 och 1985 finns tillgängliga på Arkiv Digital.

Sveriges befolkning 1970, 1980 och 1990 finns att köpa på DVD eller USB.

Begravda i Sverige. Utdrag från kyrkogårdsförvaltningens register. De är inte heltäckande för landet.

 

 
Släktforskare har skrivit av födelse-, död- och vigselböcker.

Släktdata är en förening med många avskrivna böcker mestadels i Västsverige.

DDSS: Skåne, Blekinge och Halland

Dessa två är fria att söka i.

PLF: Kalmar län finns på DVD.

KGF: Kronobergs län finns numera på Arkiv Digital.

Falbygdsrötter: Falköpings kommun finns att köpa på CD.

Många lokala databaser överlåts efterhand till Arkiv Digital.

 

 
Lag om att föra befolkningsanteckningar kom 1686.

Många av de äldre böckerna har försvunnit.

Födelse- , Död- och Vigselböcker är de, där det finns flest bevarade böcker.

Husförhörslängder saknas oftast före 1800.

På kyrkböcker är det sekretess på 70 år.

 

 
Mormonerna fotograferade våra kyrkoarkiv mellan 1948-1970. En kopia deponerades på riksarkivet. Från denna togs sedan kopior som släktforskarföreningar kunde köpa till sina bibilotek.

Ett företag, som hette Genline, började digitalisera dessa filmer på slutet av 1990-talet. För att kunna öppna dem, innan det kom bredband, gjordes bilderna i dålig kvalitet.

Några aktörer började nyfotografera år 2005. Arkiv Digital i Halland och Digarkiv i Skåne. Dessa firmor har slagits samman.

Arkiv Digital har blivit den stora aktören på den svenska marknaden. Det är en betaltjänst.

Riksarkivet som blev gratis 2018 har digitaliserat mormonernas orginalfilmer med nästan samma kvalitet som Arliv Digital.

 

 
Den kyrkliga indelningen är ett kapitel för sig.

Moderförsamling (pastorat) och anexförsamling ställer ofta till det åtminstonde i Skaraborg, med ett otal anexförsamlingar.

När man flyttar till ett annat pastorat så skrivs huvudförsamlingen som födelseförsamling.

Sä är man född i Brevik så står det Grevbäck på flyttattesten och när man skrivs in i den nya församlingen så skriver prästen in Grevbäck i stället för Brevik.

Därför måste man alltid kolla även i Anexförsamlingarna om man inte hittar i huvudförsamlingen.

 

 
Födelseböcker kan finnas från slutet av 1600-talet

Födelse- och dopdatum. ibland finns endast dopdatum.

Föräldrarnas namn och var de bor. I äldre böcker kan det hända att modern inte är angiven.

Faddrarna var viktiga, för de skulle ta hand om barnet om föräldrarna dog. Faddrar år ofta släktingar och kan var bra att känna till i de äldre böckerna.

 

 
Den 13 oktober föds och döps den 15, till Lisa.

Föräldrar är Sven Jonsson och Annika Svensdotter.

Lisa är rusthållardotter från Lilla Alebäcken.

 

 
Dödböcker

Det varierar mycket, vad som står där.

I vissa böcker finns en levnadsbeskrivning. Då har man tur.

Dödsdag och begravnings dag och var de bodde. ålder eller födelsedag.

Dödsorsak är inte angivet i alla böcker

 

 
Här har vi vår Lisa på sista raden.

"Hulgården Brumstorp Enkan Lisa Svensdotter född i Värsås 00-10-13

död i Värsås 82-11-27 dödsorsak slag

begravd i Värsås 82 år 1 månad 14 dagar"

 

 
Äldre vigselböcker kan vara användbara för att bevisa att det är rätt person. Ofta står föräldrarnas namn.

Yngre vigselböcker är inte mycket till värde i mer än ett vigseldatum.

 

 
Här har vi Lisa i vigselboken.

"36 riksdaler i mårgongåva

Dr(äng) och rusthållare Johannes Pigan Lisa Svensdotter

Jonas Jansson Brumstorp
Stina Svensdotter Sörgd

Sven Jonsson Lilla
Annika Svensdotter Alebäcken

Sörgd Brumstorp
han är 26 och hon 19 år"

 

 
Husförhörslängder

är den viktigaste boken för släktforskning.

Här finns hela huhållet antecknat.

Förändringar under tiden boken förs.

En del böcker är förda under lång tid och då blir de svårlästa.

Efter 1900 kallas de församlingsböcker.

 

 
Här har vi sidan för Brumstorp Sörgården.

Vi ser att Johannes är struken, han är död 1858 till vänster.

För vår Lisa är det inskrivet "änka" och hon har flyttat till sidan 125.

Under står "son Sven Petter se nedan" som också står längre ner på sidan.

Dotter Anna Christina född 31 har flyttat till Kyrkefalla.

Hon kommer tillbaka två rader längre ner nu som Hustru till August Jonsson.

 

 
Flyttningslängder.

De lägre samhällsklasserna flyttade ofta. Det kan vara ganska rörigt att följa dem ibland.

Det är inte så ovanligt att de inte har blivit införda i längderna.

 

 
Exempel på en lättläst inflyttningslängd från Värsås 1820.

"2 Johannes Johansson är född i Ransberg (i verkligen anexförsamlingen Mölltorp) 1790-11-13 kommer från Grähult och flyttar till Storslätten."

Problemet med flyttningslängder kan man komma runt om man använder Arkiv Digitals stora register "BiS" befolkningen i Sverige 1840-1947

 

 
Kyrkböckerna finns hos 3 aktörer.

Riksarkivet. Gratis från 2018. Skannade från Mormonernas originalfilmer. Efter 1900 är böckerna skannade i färg.

Det finns två betaltjänster på nätet.

Arikv Digital:Nytagna bilder i färg.

Ancestry: har köpt upp Genlines gamla bildarkiv. Många bilder är av usel kvalitet.

Ska man forska är det väl värt att satsa pengar på att prenumerera på Arkiv Digital.

De har mycket mer än bara kyrkböcker.

 

 
Jämförelse av bildkvalitet mellan de tre aktörerna

Överst: Arkiv Digital. nytagna bilder i färg.

Mellan: Riksarkivet i gråskala skannade från mormonernas orginalfilmer.

Ancestry, skannade från kopior av mormonernas filmer i svartvitt.

 

 
Har man abonnemang på Arkiv Digital så finns det en genväg till husförhörslängderna som sparar mycket tid i ditt letande.

Deras register BiS Befolkningen i Sverige 1840-1947 är då en guldgruva.

Får man då en träff så kommer man direkt till rätt sida i längderna, utan en massa letande.

Man slipper tidsödande letande i flyttningslängder som är mer eller mindre lättlästa.

OBS! Det är många fel i registret, så man får söka på olika sätt om man inte får någon träff.

 

 

 
Tema Emigration

Förr eller senare träffar ni på emigranter.

Ett råd är att börja ert letande i Sverige innan ni går in i Amerikanska register.

Skivan Emibas ( avskrifter från husförhörslängder). Tyvärr går det inte att få tag på den längre, men den finns nog på bibliotekets släktforskardator eller hos släktforskarföreningar.

Emigranten Populär: Är från hamnarnas register. Är dock lite svår att söka i då namn ofta är förkortade.

I Amerika

Family Search: Man skapar ett konto som är gratis, sedan kan man söka i deras register.

Ancestry
Det stora släktforskarbolaget. Detta är en betaltjänst. Som medlem i en släktforskarförening har man 25% rabatt. Det är inget som de annonserar om.

 

 
Tema soldater

Från 1682 hade vi en yrkesarmé, bestående av indelta soldater. Dessa är väldokumenterade med generamönstringsrullor var 3:e år

Ur dessa kan man få mycket matnyttig information. Är lite svåra att leta i, men vet man vilket nummer som torpet hade (står i husförhörslängden) så luskar man snart ut hur man skall söka.

Grundfakta kan sökas i Centrala soldatregistret som finns på nätet. Där kan man även beställa hela soldatakten för en mindre summa pengar. För det mesta så får man inte ut så mycket mer fakta.

 

 
Tema kartor

På Lantmäteriet finns Historiska kartor att söka i. Där kan du ibland luska ut var dina förfäder har bott.

Häradsekonomiska kartan.
Den finns inte i hela landet (för Skaraborg är den från omkring 1880)

De flesta byar skiftades på 1800-talet. Där kan man se hur byn, såg ut innan gårdarna flyttades ut till de platser de ligger i dag.

Till varje skifte hör det ett protokoll där det kan finnas många matnyttiga uppgifter.

 

 
Anteckna alltid källan, där du har hittat uppgiften.

Man måste oftast gå tillbaka till denna sida. När man hittar nya uppgifter som skall kopplas samman med tidigare upptäckter.

Vet man då var uppgiften fanns så är det lätt att komma tillbaka till rätt sida.

 

 
Har man inga okända fäder, så kommer man snart ner så man kan fylla en antavla på sex generationer. Den får plats på ett A4 papper.

 

 
Tema Presentationsprogram

Använd alltid ett släktforskarprogram i din egen dator, som du har makten över.

Det kan du ha öppet samtidigt som du letar uppgifter och direkt skriva in i programmet. istället för att först skriva av dessa i ett anteckningsblock.

Det finns en massa olika släktforskningsprogram.

Det enklaste är "Min Släkt" från Dannbergs Data.
Det har alla funktioner som en släktforskare behöver.


Övriga program tenderar till att lägga till en massa onödiga funktioner, som få har användning av. De blir inte så användarvänliga som "Min Släkt" som klaras av, även av en "dataidiot"

 

 
En familjebild från programmet Min Släkt.

 

 

 
Den andra vyn i programmet.

Anfäder

För att det skall bli överskådligt måste man minska ner. Då blir det svårt att läsa på skärmen. Är man gift kommer inte maka(e) med på bilden.

Sen finns det många andra utskrifts- alternativ som man kan behöva.

 

 
Tema DNA

Det senaste är att man kan ta ett DNA-test.

I fall man har en okänd far, inte allt för långt bort i tiden. Då kan ett DNA-test hjälpa till med att leta reda på honom.

Det kan ge obehagliga överraskningar.Om en far inte är ens far. Barnet kan vara adopterat, kan ha blivit till genom insimination eller bortbytt på BB. Det finns fall som blivit lösta på senare tiden.

Fortfarande är det för få som har testat sig för att det kan ersätta traditionell släktforskning.

 

 
Det finns flera bolag som testar. I Sverige är de 3 vanligaste.

Family Tree DNA, MyHeritage och Ancestry.

Ancestry har den största databasen.
FTDNA kan även testa raka faders- och moderslinjer
MyHeritage växer snabbt på grund av massiv reklam.

Det kostnadseffektivaste sättet att testa sig är att göra det i Ancestry och sedan överföra rådatan till MyHeritage och FTDNA. Man kan låsa upp deras verktyg för en mindre summa. Man kan även ladda in rådatan på Gedmatch som är ett fristående bolag där man kan jämföra DNA från olika bolag.

Om man är ute efter Amerikasläktingar så är M23 stora i Amerika.

 

 
Haka inte upp er på hur många träffar du får, utan kvaliteten på dessa. 95 % av dina träffar kan du aldrig följa upp, för de ligger för långt tillbaka i tiden.

En kul sak i min träfflista är en på en kvinna i Amerika. Hon har lagt ut ett släktträd som slutar med soldaten Anders Söder i Acklinga. Fast han är inte far till äldsta barnet som var ett bonusbarn, med okänd far.

Kollade var modern befunnit sig när hon blev gravid.

Hon var piga hos min morfars morbror, Så nu vet jag vad han gjorde i mars 1863.

 

 
Om man kör fast så finns det alltid hjälp på Facebook.

Det hinner inte gå så många minuter från det att frågan lagts upp, förrän man får hjälp.

Tyvärr är det många som som inte läser igenom tråden och svarar på frågan trots att man redan fått hjälp tidigare i tråden.

En återkommande fråga vilket släktforsknings program är bäst. Där finns det lika många åsikter som det finns program.