Kurs
i Släktforskning byggd på kurser 2007-2018 med våra Powerpoint |
|
Var bodde dina anor? På
lantmäteriets Historiska kartor finns mycket matnyttigt.
Häradsekonomiska
kartan är kanske den nyttigase.
|
|
|
|
Lantmäteriet förvaltar en kartskatt. Kartor ritades
för att man skull kunna ta ut skatt från bönderna.
Åkrarna
hade blivit utspridda på många skiften. För att kunna
bruka effektivt så behövdes det att tegarna slogs ihop till
större enheter.
I storskiftet
låg husen kvar i byn. i stället för att ha åkrar
på 20 olika ställen så kanske det blev 5 enheter.
Sedan infördes
enskifte då man fick ett sammanhållet skifte och husen flyttades
ut till en ny gårdsplats. Detta blev lite orättvist då
någon kanske bara fick dålig jord och andra den goda jorden.
Sedan kom
laga skiftet som inte var så kategoriskt och fler fick del av den
goda jorden.
|
|
|
|
Det enklaste sättet att komma åt Historiska kartor är
att söka på Googel: historiska kartor. Lantmäteriet
gör om sin sida titt som tätt och Historiska Kartor hamnar i
strykklass och blir sämre för varje uppgradering som Lantmäteriet
gör av sin hemsida.
|
|
|
|
|
|
 |
Nyttiga
kartor
Häradsekonomiska
kartan i skalan 1.20000.
Finns inte
i hela riket.
Ekonomiska
kartan från 1940-1970 är väl den bästa kartan som
producerats av lantmäteriet.
Här kan man se hur gårdarna såg ut innan man började
slå ihop till större enheter.
Generalstabskartan
från 1880-tal ger en översikt hur det såg ut och hur
vägarna gick innan bilismen fordrade bättre vägar.
|
|
|
 |
Häradsekonomiska
kartan är den som är mest nyttig för släktforskning. Där
finns de flesta av torpen ute i skogsmarkerna med.
Står
det St betyder det att det är ett soldattorp.
Uh betyder
att det är ett utflyttat hemman.
|
|
|
 |
Den Ekonomiska
kartan från 1940-1970 med flygfoto som grund är nog den bästa
kartan som lantmäteriet gett ut. Denna NV
om Hjo är från 1959.
|
|
|
 |
Generalstabskartan
från 1880-tal ger en översikt över hur det såg ut
då. Landsvägar
sockengränser torpställen i skogen.
|
|
|
 |
|
|
 |
Exempel på
en storskifteskarta. Boda by väster
om Hjo, med tomtplatsen som förstorning.
|
|
|
 |
På 1850-talet
gjordes det ett laga skifte. Samtidigt
rätade man ut gränsen mot Bessliden i norr för att få
en rak skogsgräns.
A är
gemensamma ägor vägar m.m.
B Stina Lagerroth
1/8 del
C Lars Jansson 1/9 del
D Maria Jansdotter 25/144 delar
E Anders Olofsson 1/32 del
F Anders Johansson 1/17 del
|
|
|
 |
Till akten hör
även ett protokoll. Här
är ägarna till 1/2 mantal Boda.
|
|
|
 |
Här är
de byggander i byn som tillhör "Enkan Stina Greta Lagerroth." En mangårdsbyggnad
innehållande 4 rum.
En bod
en källare
Ett brygghus
En ladugård
Ett svinhus
Ett vagnshus.
|
|
|
 |
Värdering
av husen som var viktigt när man fördelade kostnaderna. |
|
|
 |
En
taxering av all jord och skog. |
|
|
 |
Den
slutliga delningen av marken. |
|
|
 |
Sammandrag
efter laga skiftet. |
|
|
 |
Gränserna
och husens placering från laga skiftet överförda på
Ekonomiska kartan från 1959. De två
södra gårdarna sammanslogs på början av 1900-talet.
De tre norra
gårdarna är också sammanslagna på 1960-talet.
Det har även
skett ett ägobyte i norr för att för att få en rak
gräns.
|
|
|
Tillbaka till Släktforskarkursen |
|
|
Karl
Bergstrand sept 2020 |
|
|